1

Natten till idag så lämnade farmor oss i sitt jordeliv. Alvin och jag var inne hos henne för ett sista kroppsligt farväl, där Alvin placerade en orkidé i farmors händer, vi kramade och pussa henne farväl.

Kanske är det som så som Alvin sa då vi var på väg därifrån. Att nu kommer farmor upp i himmelen och träffar farfar. Då kanske hon kan gå igen och inte behöver rullstol, kanske farfar med och då kan dom kramas och dansa.

Det är en fin tanke, en tanke jag gärna tar till mig.

Att farmor Gunnel betytt mycket för Alvin råder det inget tvivel om. Under hans första levnadsår levde vi tillsammans med henne. I nästan 2 års tid har hon bott här i Dalstorp på Hjälmå och allt som oftast har Alvin sagt att vi ska gå till farmor i Hjälmå. Nu de sista veckorna så har vi på kvällarna, innan Alvin ska sova, gått in och kramat och pussat farmor godnatt.

Nog kommer det bli lite tommare utan farmor Gunnel, men i våra hjärtan och minnen finns hon kvar.