Man blir ju inte precis yngre med åren som går, orken är ju inte som förr - sånt är bara att acceptera.
Jag vill njuta av min trädgård, vilket jag gör, och därför anpassar jag trädgården efter min ork. En del av trädgårdens grönytor låter jag nu vara oklippt, här får det vilda vara i skön harmoni med det odlade och välskötta.
Visst trivs jag att sitta på huk och rensa i rabatterna, rensa och filosofera - men ack så stel i bena jag blir då jag reser mig upp. Att klippa gräsmattan tar ordentligt på krafterna trots att gräsklipparen har drift framåt, därav anledningen till det vilda delarna som jag faktiskt gillar.
Allra mest trivs jag att bara gå och sitta runtom i trädgården och bara njuta, sånt tar inte på krafterna utan ger en mer kraft.
Och att ordna små installationer här och var i trädgården gör ju trädgården mer lustfylld och en värld av fantasi som sätter fantasin i rörelse.
Våra höns är ju även en del av vår trädgård, en levande installation skulle man kunna säga. Men arbetet med dom är inte så ansträngande.
Men jag börjar få hjälp av Alvin nu, hjälp med vattning, snigeljakt och bortkörning av trädgårdsavfall. Jag vill inte tvinga honom att arbeta i trädgården, trädgårdsarbete ska vara lustfyllt. Han får vara med då han vill och har lust och med det han vill - det är bäst så. Det mesta gör han väl, speciellt med bortforslingen av trädgårdsavfallet.
