Så går vi över i vintertid, fast vinter är det ju inte riktigt än, det är mer höst. En höst som liknar mest som årets sommar har varit, regnigt och grått med en och annan solglimt, ja som sommaren var fast lite kyligare nu.
"Kommer regn kommer sol" heter det ju och man får väl hoppas att nästa års sommar blir bättre än årets. Men fan vet med tanke på att vårt klimat förändras p.g.a människans egoism om ekonomisk vinning. Att vi kommer i framtiden få betala dyrt tycks inte spela någon roll. Våra politiker springer omkring som yra höns, än hit och än dit, oförmögna att ta tag i klimatkrisen, ja som med mycket annat i den politiska världen.
Det är höst för våra höns med och snart väntar en lång vinter. Några av dom har ju erfarenhet av vinter och snö men för årets kycklingar blir det nog lite av en överraskning. Men det kommer nog att gå bra likt tidigare år, man får skotta och borsta snö inne i hönsgården, strö ut lite hö på backen så de kan vara ute och röra sig.
Man ska komma ihåg att det är fåglar och hönsen klarar kyla ner till 20 minusgrader, bara dom får bra mat och extra vete, och det får dom.
Än har vi inte nackat massa tuppar. Dom tycks bli lugnare nu när de är fler, mindre galande, mindre fajter. Så länge det går bra så får dom väl leva.
De senaste kycklingarna har hunnit nu blivit i stort sätt två månader och fått en dräkt som klarar kyla och väta. Lite osäkert än men verkar bli sju eller åtta hönor och två eller tre tuppar, om några veckor kan man vara mer säker. Helst vill jag att alla är hönor.
Lilla Pip och Lille Pip är så tama tuppar nu. Varje gång hönsen ska utfodras så ska dom ha mat ur min hand och det utan gruff mellan dom. Dom har verkligen blivit tama och sällskapliga. Då alla tupparna ser likadana ut så är Lilla Pip och Lille Pip mäkta med ringar så man kan skilja dom åt.
Det är en härlig känsla att ha räddat livet på Lilla Pip som på sin första levnadsdag blev ratad och nästan ihjäl hackad, att han är den som är mest sällskaplig utav sig.
