Hökåsens uppkomst

Nedtecknat av: Håkan Claesson

Hökåsens uppkomst framgår av ett protokoll från Kinds häradsrätt 27/7 1608. Målet behandlar en tvist mellan bönderna i Karsbo och Borrarps ägare Olof Andersson och tycks handla om vad som hör till torpet Hökåsen. Det uppges att en lagmanssyn hade hållits 7/5 1566 varvid 4 torp som hustrun Margareta på Borrarp (Lasse Brömses efterleverska) hade låtit bygga på fämark som var gemensam för Borrarp, Ekered och Karsbo. Tvisten 1608 rör tydligen bara Hökåsen och de övriga torpen som utsyntes 1566 nämns inte vid namn. 1608 beslutas att det område som Olof Andersson ingärdat vid Hökåsen får bibehållas. Det beslutas även att Hökåsen skall skattläggas till ¼ hemman. Jag har gjort ett försök att läsa hela protokollet som rör utredningen 2021-05-16 om Hökåsen 1608. Det mesta är nog rätt men det kan nog finnas något som jag tolkat fel. Jag har följt originalet ord för ord men använt modern stavning:

Den 27 juli (1608) K. Mait:s utskickade(??) trogna tjänare Måns Jönsson och Israel Andersson efter H. K. M:ts fullmakt och befallning den(?) allmänlig stämma höllo i Stålared och rannsakade om ödegårdar (och) oskattelagda torp både skatte och krono och frälse, om något sådant finnas kunde. och annat mera …..?, varandes både fogden jag och nämnden. Då i bland annat som förhandlat blev kom ock fram Mårten i Karsboda och Nils ibidem samt de bönder som bo i Ekered i Dalstorps socken, och klagade över välbördige man Olof Andersson till Borrarp, att han av allas deras fämark har låtit uppbygga ett torp Hökåsen vid namn, dem till men, hinder och förfång,. såsom och framlade ett Lagmansdombrev, utgivet och undertecknat av S (Salig) Nils Ribbing till Svanserid, Bror Eriksson till Risa och Halvard Knutsson till Torsboda för..lades(?) att anno 1566 den 7 maj de uti Olof Arvidssons, fordom landsprofoss, närvaro, och av honom (om)bedda(?) hålla en Lagmanssyn emellan S(alig) Hustru Margreta, S(alig) Lasse Brimses (Bröms) efterleverska i Borrarp och de bönder som då bodde i Ekereds by och Karsboda, då utsynte de 4 torp som hon på allas deras fämark har låtit bygga, i bland vilka var ett b:d (bemält?) Hökåsen, då unnade de henne att inne behålla ett gott stycke mark, av Hökåsens ägor näst(?) upp vid hennes och Ekereds samslåtta ängar, sig till hage eller andra sina nytto, vilket då strax av dem som brevet förmäler skall vara av synemännen avmärkt och utstakat.

Därför drog vi efternämnde Måns Jönsson, Nils Knutsson och Lars Mickelsson den andra dagen dit med några av nämndemännen och Olof i Frölunda, länsman, och samma utmärkning granneligen att förnimma, och vidare kiv och träta att förtaga. Då höll de bönder i Ekered och Karsboda sig därvid att samma utmärkning skulle begynna i en askestubbe och skulle stå i en …(?) lid ner emot samslåtta gärdesgård vilken varken de själva eller och vi igenfinna kunde, därifrån visade de oss upp vid en stor ek, på vilken ett gammalt hugg fanns, i nordost på eken, och mycket överväxt, men på den sidan som visade tillbaka igen som de menade askestubben skall ha stått fanns inget hugg eller märke. Där ifrån samma ek visade de oss till en annan ek stående på en hög backe emot Möllebovägen och uti vilken fanns ett gammalt hugg nordan på eken och icke(?) på södra sidan som visade tillbaka till den förra eken utan ett kors fanns hugget uti dödveden där som eken hade begynt att surna, och samma kors visade ända(??) sydväst(?) därifrån och med sitt visande fast mera västerut ingrep, än som Olof Andersson ingärdat har, fanns och icke heller där emot något träd eller annat som märkt var och däremot svara kunde, ej heller på den norra sidan om samma ek, emot det som där märkt och hugget var.

….? välbördige(?) Olof Andersson höll sig hårt vid att samma utmärkning som av Lagmanssynemän gjord var skulle vara den som han sin gärdesgård satt har, och torpet med ingreppet var, ändock att där inga mer särskilda märken heller funnes, därför då kunde vi varken efter Olof Anderssons eller och böndernas visande oss synnerligt rätta(?) efter att icke(?) där var något synnerligt vist(?) eller svarande emot det andra, fanns och icke heller att Olof Andersson något synnerligt mycket över det som bönderna sig vidhöllo intaget har, utan några små åkrar och något …..? , på vilken plats ock torpets hus satta voro. Därför förmante vi dem därom så, att Olof Andersson skall obehindrad här efter innebehålla vad som han nu med gärdesgård till samma torp ingripit (=intaget) har. Efter oss syntes drabba lika med Lagmanssynesmäns mening, och deras brevs lydelse. Och efter denna dag icke till en fotmåns jord på någon sida mera ingripa eller förvidga, utan allena det som nu inne är, och ej heller (?) längre norrut än till den vägen som löper ifrån Borrarp och åt Mölleboda, skall också förordat vara, att den som nu 2021-05-16 på Hökåsa torp boendes är eller ock framdeles boendes blir (förbjuden?) att utskämma och fördärva byaskogen, antingen med svedjande, timmerhygge, näverrivande eller annat och därmed några av ….? göra, utan allenast vad som han till torpets byggning, eldbrand, gärdesfångst(?) och annat mera(?), därmed bägge parterna lät sig väl benöja och till freds voro. Och skall vara dem emellan ren avtalad sak, och lovade på båda sidor samma förlikning att hålla, och vad anbelangande(?) är om den långsamma träta som välbördige Olof Andersson och hans grannar Mårten i Karsboda både därom och eljest sins emellan länge haft hava, blev härom nu vänligen förenade och till vänner gjorda, och begärde själva att det måtte sättas vite emellan vilket också skedde med deras samtycke att den som samma förening icke …ligen håller utan först förorsakar ovänskap igen skall ha förbrutit 8 oxar. Och Måns Jönsson skattade Hökåsa torp för ¼ hemm(an)

Kommentar: Efter vad jag kan förstå gick Möllebovägen då längre norrut och passerade gränsen till Gällstad där den har ett knä. Och att döma av kartan 1753 låg Hökåsen då längre mot norr än idag, någonstans i trakterna av position 57.6384, 13.4978. Nedanstående information om torp och backstugor har till stor del hämtats från olika kartor och skifteshandlingar fritt tillgängliga via Lantmäteriets hemsida.