Namnet Dalstorp

Dalstorps namn fram till 1919

Dalstorp. I äldre jordeböcker upptages en jord (nr 2), under det Prästeggård sent införes. 
Att första ordetledet, Dals, ej är ordet dal, utan genitiv av ett fornsvenska Dalse, framgår av såväl dialektuttalet som medeltidsformerna. Däremot är innebörden av det för övrigt ej anträffade Dalse oviss. Sannolikast förefaller, att det är ett gammalt namn på den invid liggande sjön, som nu kallas Dalstorps sjö. Det kunde i så fall vara uppkommet av äldre Dall-sii "Klar-sjö", sammansatt av ett tidigt förlorat fornnorddiskt adjektiv.
Dall (deall 'glänsande, lysande, klar') och fornsvenskans sä, biform till siö (jämför skrivningen Dalsiö-torp 1483).
I förbindelse med "socken", "gäll" användes i äldre tid vanligen form på -a (såsom ännu i dial.), även form på -e eller utan ändelse.

 

Namnformer före 1550

1342 Dalsathorp enligt svenskt diplom (medeltidsbrev) 

1483 Dalsatorppa Dalsiötorp 1483 enligt svenskt diplom (medeltidsbrev)

1492 StuDalsthorpa enligt svenskt diplom (medeltidsbrev)

1492 Dalstorp enligt svenskt diplom (medeltidsbrev)

1527 i handlingar rörande Skandinaviens historia Dalstörp

1530 Gustaf 1:s registratur Dalsåtorps kyrka

1540 Dalsatörp 

1540 Dalsserpa Svenska kyrkans jordebok

1547 Dalsatorp jordebokenb Dalsatorp

 

Namnformer efter 1550

Dalstarp, Dalstörp, Dallstorp, Dalsarp, Dalsorp, Dallsarp, Dalsarpa  Dalserp.

 

Norrut nära Dalstorps sjö, Dalstorpasjön, finnes ett gravfält av omkring 40 högar, varav
flera äro ansenliga. I söder vid sjöstranden är ett liknande fält med omkr. 20 högar. 

Kanske man kan anta att det ursprungliga namnet är "Dallsä", glänsande, lysande, klar sjö. Ett namn som kanske de första bosättarna under brons- och stenåldern.

Kärt barn har många namn 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *