Gå till innehåll

Dalstorps gamla kyrkor

Det finns bara några spår kvar från de gamla kyrkorna i Dalstorp, eller som kyrkan hette på 1600-talets mitt Dallsarpa kyrka.

När den första kyrkan byggdes vet vi inte, men vi vet att här har levt folk i urminnes tider, vi har en mängd gravar från både stenålder och bronsåldern. De första kyrkorna byggdes ofta på gamla gravhögar eller kultplatser för asatron. Här i Dalstorp har vi inte, vad vi vet, någon sådan kultplats från vikingatiden, men våra gamla kyrkor har legat på gamla gravhögar. Att vi inte har gamla kultplatser för asatro kanske inte är så konstigt.
Vi vet att de som levde här i trakterna hade kontakt med Danmark och England där vi med säkerhet har hämtat influenser ifrån. Redan under 600-talets början börjar England kristnas.

Vi vet att redan på 800-talet började kristendomen spridas i Sverige och att under 900-talets början dyker de första kristna kyrkorna upp, som t.ex den vid Katas Gård, Olof Skötkonung döps år 1008 i Husaby, och vi får vårt första biskopssäte i Husaby i början på 1000-talet.

Med tanke på detta, vår handel med Danmark och England, kyrkan vid Katas Gård i Varnhem, Olof Skötkonungs dop och hans inrättande av biskopssäte i Husaby, vår närhet till Husaby och Varnhem och brist på kultplatser för asatro, så kan det mycket väl den första kyrkan i Dalstorp uppförts slutet av 900-talet - början av 1000-talet. Då säkerligen en mindre stavkyrka vilket mest var brukligt, detta först att gudstjänster hölls i någons boning eller i det fria och där prästen haft med sig altarsten samt andra tillhörande föremål.
Den första kyrkan/kapellet låg, enligt 1709 års karta, väster om gravhögarna vid Dalstorpssjön.

Illustration över tidig stavkyrka

På 1100-talet byggdes den första stenkyrkan upp i Dalstorp, en liten kyrka där än idag sakristian står kvar.  Ursprungligen hade den tjocka gråstensmurar med små, högt sittandes fönster.
Kyrkan skulle fungera som en samlingspunkt vid krigsanfall och kunna ge skydd och ro, därav de högt satta fönstren.

1530 nämns prästen i Dalstorp, Jakob, i ett arvskifte. Troligtvis efterträdde en viss Johannes som avled 1594.
Att prästskapet gick i arv var inget ovanligt. Olof Svensson, far till författaren Olof v. Dahlin, och hans son Jonas Olsson var kyrkoherdar 1594 - 1563.
Jakob Gudmundsson och hans son Gudmund Jakobsson Lyselius, sons svärson Johan Tranberg och sonson Simon Lysell var kyrkoherdar 1655 - 1733.
Gudmund Lyselius tycks ha varit en ganska betydande man. Han sägs ha haft goda predikogåvor, varit klok och driftig.  Gudmund Lyselius verksamhet i Dalstorps pastorat var på både gott och ont. Under sin Dalstorpstid förvärvade han flera gårdar och tycks ha varit lika framgångsrik både som jordägare och präst. Han avancerade till prost över Kinds kontrakt och riksdagsman för prästeståndet. Gudmund dog vintern 1697 i Stockholm och begravdes i Dalstorp februari 1698.

 

Tavla föreställande Dalstorps gamla kyrka

1637 skänkte ägaren av Borrarp, Olof Andersson Gyllenmärs, en predikstol till kyrkan (ersatt 1711 av en från Kihlmans verkstad i Borås) samt 4 lod gammalt silver(som sedemera använts till kyrkans ännu brukande oblatask). Vidare skänkte han en orgel kallad "possitiv", något som var ovanligt för en lansförsamlingskyrka.

 

Vindflöjel 1682
Vindflöjel 1682

1711 fick kyrkan även takmålningar.

Kyrkan hade före 1821 koret skilt från skeppet det vanliga valvet, triumfbågen. I detta valv hängde den nuvarande kyrkans värdefullaste föremål, det sköna triumfkrucifixet från medeltidens mitt. Då kruxifixet var förenat med triumfbågens väggar med en tvärbjälke, på vilket korset stod, och med en under denna belägen stödpelare ned mot kyrkgolvet, fick nattvardsgästerna böja sig under bilden av den korsfäste, när de gick fram för att mottaga nattvarden vid altaret.

 

1682 så lär denna stenkyrka ha fått en ordentlig renovering då en vindflöjel får pryda kyrkan.

Vindflöjel 1682

Den gamla kyrkan börjar bli sliten.
Vid 1700-talets början byggde man ut kyrkan med vapenhus, läktare och gjorde fönstren större och ett tunnvalv i trä byggdes.
1752 klagade Lagman Rutensköld på Borrarp över den svåra sprickan i korvalvet. Klagomålen gav inget resultat eftersom "sprickan funnits där i långliga tider".
1819 beslutades en utvidgning av kyrkan. Med sina 667 invånare var Dalstorp i stort behov av en större kyrka. 1821 påbörjades bygget och kyrkan stod klar 1822. Kyrkan förblev dock för trång för den växande befolkningen. Åhörarna måste skiftesvis stå eller sitta under gudstjänsten.
1830 utbrast kyrkoherde Chronander lyriskt "Kyrkans läge på en jämn och stenfri plats, vid stranden af en liten sjö uti öster och med stenmur och löfrika träd omgifven, anvisar genom korfönstret en af de skönaste utsigter man vill önska".

Den vy som kyrkoherde Chronander lyriskt talade om

 

Men denna utvidgning och ombyggnad höll inte för den gamla kyrkan. På 1860-talet konstaterades stora sprickor i murarna och att taket läkte. Man behövde en ny kyrka. Den sista hölls den sista gudstjänsten den 23 maj 1880.

1879 påbörjades bygget av den nya kyrkan med plats uppe där vår nya kyrka ligger. 1880 invigde biskop Björk den nya kyrkan. Nu hade man, för den tiden, en modern kyrka för de drygt 1000 invånarna i Dalstorp.

Dalstorps 1880-tals kyrka

 

Interiör Dalstorps 1800-kyrka

 

Trettondagsafton 1962, en svart natt för många, brann kyrkan ner och 3 år senare stod vår nuvarande kyrka klar.

1800-tals kyrkan brinner

 

1969 återinvigdes altardisken från medeltiden på dess ursprungliga plats.

 

Det finns inte så mycket kvar av de tidigare kyrkorna.
På gamla kyrkogården finns medeltidskyrkans sakristia kvar och därunder Rutensköldska graven. Några gamla grav- och minnesstenar från 1700- och 1800-talet samt ett kors från 2002, där kyrkoherde Olof Hallander ligger med sin hustru Karin.
De äldsta stenarna är mycket svårlästa.

Rutensköldska gravens ingång, graven ligger under den gamla sakristian

 

Långaredsstenarna - Son och far, sonen Arfvid Bengtssons död 1784 och fadern Bengt Arfvidsson död 1754

 

HÄR VILA ABS ILA F 1722 D1784, Arfvid Bengtssons sten

 

HÄR VILA BAS O AHD IFRÅN LANGARED - Bengt Arfvidson
framsidan

Här finns även det medeltida altardisk som återinvigdes 1989, ståendes invid s

Josefina Magnusdotter, F 24/3 1840 D 24/91874

 

Anförvanter och wänner reste minnesvården (framsidan otydlig)
framsidan
Gravkors

 

Svårläst sten

 

Minne över ägaren till Långareds Mek. verkstad Joan Viktor Olausson

 

Svårläst sten

 

Soldaten Andreas Sald med hustru Magdalena Månsdotters gravkors

 

Här finns även det medeltida altardisk som återinvigdes 1989, ståendes invid sakristian.

Den medeltida altarskivan invid sakristian
Den medeltida altarskivan

Man kan även finna spår efter där klockstapeln har stått och ett fåtal stenar från den kyrka som en gång låg på den gamla kyrkogården.

Resterna av den medeltida kyrkan städades bort från kyrkogården och användes som utfyllnad i den då stora sandgropen vid församlingshuset från 1700-talet.

Församligshuset från 1700-talet
Församlingshuset från 1700-talet

 

interiör gamla föramlinghuset
interiör gamla föramlinghuset
interiör gamla föramlinghuset
interiör gamla föramlinghuset
interiör gamla föramlinghuset
Fotografi över Dalstorpasjön med Dalstorpskyrkan i bakgrunden.

 

Den mesta informationen har jag fått från boken Dalstorps pastorat En resa genom tiderna del 1. En mycket intressant bok jag kan rekommendera.

(se även sidan Dalstorps kyrkohistoria)

1 reaktion på ”Dalstorps gamla kyrkor

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *